V.38 (37+0)

I lördags jobbade jag min sista dag. Ska jag erkänna själv så hade jag nog inte orkat en endaste dag till. Trots att jag jobbade kortare dagar i slutet så var det tungt och energikrävande. Men jag är jätteglad över att jag kunnat jobba så pass länge som jag ändå gjort, trots att jag har ett ganska rörelsekrävande arbete och står upp mycket. 

Idag var jag och Carro och hälsade på hos Elin och Christian. Dom fick en liten Lea i lördagsmorse. Elin var ju beräknad 16 dagar före mig, och fick en vecka för tidigt. 
Nu längtar man ännu mer efter sin egna lilla bebis, när man fått träffa deras lilla sötnos!
När vi satt och pratade så ville självklart både jag och Carro veta massa om förlossningen och hur allt gick, och Elin ville ju såklart inte skrämma upp oss, det är ju ingen dans på rosor att klämma ut en unge! Men jag blir faktiskt inte rädd av att höra andra berätta hur dom upplever förlossningen, vare sig det är en "lätt" eller "svår". Tycker det är viktigt att ha så mycket vetskap och erfarenhet som möjligt när man själv ligger där, för att känna sig trygg i situationen. Hellre vet jag om det negativa, än att sitta där som ett frågetecken och undra vad som händer. Risken är ju tyvärr att man stressar upp sig själv då, vilket i sin tur gör förlossningen mer långdragen än nödvändigt 😊

Nu ska vi iväg på kalas, för idag fyller svärfar år. Jag som var orolig över att bli rastlös när jag vart ledig. Än så länge har jag inte haft en lugn stund 😁





| |
Upp